Drivkrafter för hållbart samhällsbygge!

Okategoriserade Inga kommentarer »

Drivkrafter för hållbart samhällsbygge!

 

Hela den här frågan handlar egentligen till stor del om hur man definierar ordet eller begreppet arbete (jobb). Men också om lite mer filosofiskt relaterade frågeställningar.

 

Vad räknar vi idag som arbete eller jobb?

Antingen är man egenföretagare eller löneslav eller arbetslös (arbetsfri). Man kan också vara drabbad av sjukdom, kortvarig, längre eller kronisk, samt av andra skäl betraktad som mindre värd eller lämplig i produktionsapparaten och därmed vara  helt eller delvis utesluten från arbetsmarkanden. Tillför man då ingenting av värde till samhället? Viktig frågeställning som behöver problematiseras för att öka innanförskapet istället för utanförskapet.

Hur borde vi då definiera arbete eller jobb?

Allt arbete och all sysselsättning som utförs för det gemensammas bästa. Anpassat efter den förmåga och de förutsättningar varje individ i samhället har. Ett stort VI som självklar utgångspunkt, istället för VI och DEM. Den inneboende känslan av att vara en mängd sammanlänkade enheter på planeten som behöver leva i gemenskap och samvaro. Detta  utifrån denna mängds oändligt unika mångsidighet och fantastiska blandning av färdigheter, kulturella olikheter och erfarenheter.

Det nya paradigmet (tankesättet) skapas bäst om mångfalden får utrymme och möjligheter att interagera så mycket som det bara går. Teknologiskt sett är vi redan där. Etiskt, moraliskt och organisatorisk sett återstå dock väldigt mycket att göra. Mänskligheten som enhet och global grupp mognar långsamt, men det finns en idag ökande trend och många tecken som tyder på att vi nu är inne i en uppsnabbad mognadsprocess, vilken förhoppningsvis kan komma att leda till ett kvantsprång i vår utveckling som art. Hur detta kommer att gå till i detalj kan ingen förutse. Men en sak är för mig  klart viktig, att belutet om deltagande på en individuell nivå är betydelsefullt och avgörande för födelsen av denna vison om ett nytt samhälle byggt på  helt nya drivkrafter.

Är alla inräknade i vårt samhälle idag?

Borde lönen, konkurrensen eller egenvinsten vara drivkraften för vårt samhällsbygge eller någon annan drivkraft, till exempel allas gemensamma tillgång till det som definieras i de mänskliga rättigheterna? Skulle en av lösningarna på dagens multikris, med klimat, finans och pandemi hot, ojämlikheten i fördelningen av resuser, ojämställheten mellan könen, kunna vara en global medborgarlön? Uträknad från parametrar där dessa och andra globala kriser samt rådande ojämlikheter,  tas med och där alla på planeten nu levande och kommande generationer finns med i beräkningen.  Självklart utgånde från dagens och morgondagens reviderade och överenskomna mänskliga rättigheter.

 Ja det är en spännande resa vi har att göra för att få det hela att gå ihop. Nuläget och det tänkande sedan cirkus 400 år som skapat situationen vi är i för tillfället funkar uppenbarligen inte!

När någon idag frågar mig vad jag jobbar med, brukar jag bolla tillbaka med en fråga om just hur de definierar jobb. Detta för att få tillstånd en intressant och lite mer fördjupande diskussion om detta. Vi, människor i allmänhet är fortfarande så försjunkna i det dualistiska paradigm vi lever i, att vi inte ser längre än till om vi har ”Jobb” , är produktiva, godkända inom den norm som är den generellt rådande och hur mycket eller litet vi har i börsen eller kanske på börsen. Detta ofta i jämförelse gentemot andra för att kunna känna oss mer eller minder värdefulla.

Det förhållning sättet håller inte längre!

Mycket av det jag sysslar med är inte relaterat till inkomst på det gamla klassiska sättet. Men det ger väldigt mycket för mig och tror jag även omgivningen. Självkänsla, meningsfullhet, livskraft och gemenskap. Mycket viktiga upplevda resultat som stärker uppfattningen att ny framtid är möjlig, där Jorden och mänskligheten kommer att leva vidare på ett hållbart sätt i nära och god relation till sina artfränder i omgivningen. Vårt gemensamma habitat kräver detta! Jorden som planet är inte hotad, men den tunna hinna vi bebor behöver med nödvändighet vårdas ömt av oss alla.

Dualismen eller holismen som grund för samhällsorganisation!

Okategoriserade 2 kommentarer »

 
En reflexion kring konspirationsteorier som jag tror är viktig! 

Det cirkulerar på nätet och annorledes, massor av förklaringar som pekar ut krafter inom finansfamiljer och andra så kallat hemliga sällskap, som de skyldiga bakom mängder av händelser i världen under historisk tid. En gruppering av rika finansfamiljer, politiker, samt i viss mån religiösa intressen påstås ligga bakom i princip allt ont som händer här i världen.

Det är i och för sig bra att ventilera dessa saker lite lagom, för att kunna komma förbi ett dualistiskt tänkande och även bort från fokus på det negativa eller påstådda syndabockar. ”De är onda och vi är goda”, är en typisk gruppprojektion som huvuddelen av de politiska respektive religiösa grupperingarna i världen idag bygger sina ideologiska resonemang ur. Även vi enskilda männsikor låter oss ofta förföras av sådan dualistiska tankegångar.
 
Mekanismerna och det bakomliggande sättet att tänka/känna är som sagt bra att utforska och kunna förhålla sig till när man försöker processa sig själv in i ett nytt paradigm. Med andra ord att undersöka egots sätt att fungera i relation till självets. Dessa båda ord (Egot) och (Självet) är de jag tycker om att använda som begrepp i sådan här resonemang. Men det finns självklart andra som motsvarar ungefär samma saker. Det finns naturligvis också andra förklaringsmodeller, än den om dualism-holism, som försöker analytiskt beskriva världen, hur den gestaltar sig och fungerar. Men jag har nu valt att använda just denna modell.
 
Saken som är viktig att framhålla här är att vi bör vara lite mer, eller egentligen, mycket mer lösningsinriktade utifrån ett helt nytt paradigm, som inte har sin grund i ett dualistiskt synsätt, utan istället bygger på ett holistiskt tänkande och kännade. Då kan vi se klarare från ett helt nytt perspektiv, som i sig är mycket mer inkluderande och mångfacetterat. Det blir då fler parametrar att ta med i beräkningen när vi genomför själva analysen av hur världen fungerar. Dessutom kommer vi lättare bort från vi och dom låsningen, till ett helt vi, som vi ju egentligen är. 
 
Det är också bra med ett avpersonifierat förhållningssätt där projektioner på andra (fienden) försvinner och vi kan se på oss alla som lika goda ”kålsupare”, mer eller mindre medvetna om från vilken grund vi agerar och fungerar. Vi försöker istället se principer som kan vägleda oss under vår undersökning av ett eller flera problem. 
 
Våra beslut färgas ju av de filter inom oss, olika konventioner och föreställningar, som vi alla har och vilken informationen från sinnevärlden (sinnesintrycken) passerar. Detta påverkar oss mer eller mindre medvetet till olika slag av beteenden, måenden, ageranden och slutligen till beslut eller ickebeslut. Förhoppningsvis ”visa” beslut, men också medvetna och inte sömngångaraktiga, där ”Egot” bestämmer åt oss utan någon urskiljning alls.

Varandet i ”Självet”, här och nu i ögonblicket på ett kontinuerligt sätt, gör saken enklare och skapar en möjlig medveten närvaro, samt ett perspektiv som också ökar vakenheten. Man kan liksom se vad egot håller på med och rätta till det, eller i alla fall undvika de allra värsta projektionerna och dömandena av andra. Då ökar också den potentiella förändringskraften och energin för oss att kunna göra verklig skillnad.
 
Vad jag egentligen önskar betona här, nu med ett bibliskt begrepp, är  

”plocka ut bjälken ur ditt eget öga innan du försöker plocka bort grandet ur din nästas”. 

Detta skrivet som en förstålig och igenkänd metafor, inte som en religiös sanning. 
 
Det känns för mig som slöseri med både energi och tid att vara för fokuserad på vad som är fel eller hur onda någon/några är, istället för att vara mer fokuserad på att finna potentiella positiva modeller, för hur en bättre och rättvisare värld skulle kunna se ut och vara organiserad (om den nu skall vara organiserad alls av oss). Kanske naturen fixar det rätt bra faktiskt, bara vi kunde se fullt ut, samt förstå den och dess principer för samspel och samvaro, ännu bättre.

Se ”Avatar” som ett exempel, om än ganska så Hollywoddifierat.
 
Återkommer i ämnet igen vid ett senare tillfälle.

In vän ta!

Okategoriserade Inga kommentarer »

In vän ta.

Vid ensamtjärnen
djupast in i hopplöshetens skog
sitter mörkalvernas urmoder
begrundande natthimlens
nålsticksvassa stjärnavtryck
i vattenspegeln.

Hon söker tyda
de akupunkturiska mönstren
för att se vad som återstår att göra
innan himlen imploderar
i en sista öppen suck.

Hon av alla
är den enda
som har modet kvar till handling
om än passiv sådan
blicken vandrar från ljuspunkt till ljuspunkt
skannande efter lasersvar
från långt bortom intigheten.

Tystnanden trummar intensivt
mot hennes inre öra

in vän ta
in vän ta
in vän ta

Drar vi mot våren eller…

Okategoriserade Inga kommentarer »

Snart smälter det bort, mycket snart smälter all snö bort,nu borde den ha börjat smälta bort. Tänk om den inte gör det, snön, smälter bort alls. Föreställ dig en åretrunt vinter, att du blivit förflyttad till sibirien, om än frivilligt. Hualigen vilken tanke, ständig kyla, ständigt vitt, vitt som i en sådan där plastbubbla med snölandskap och en liten tomte med skägg som ler godtroget. En sån som man kan köpa till juletid och skaka lite på så snöar det. Nej det får vi verlkligen inte hoppas. Vem vill ha en ständigt  återupplevd dag i Ivan Denisovich liv, som framtids cenario. Låt solen flytta fram sin position och med all sin förtrollande kraft och värme, tina bort detta vintriga landkap, så att vi snart kan sparka till i gruset och se det damma riktigt mycket. Så vi kan börja dofta de pigga vårlökarna när deras knoppar briter ut i smärtofylld Boyesång. Låt den stora lampan värma vår frusna själar till vårskriksberedda Ronjor. Låt våren stiga fram som en lättare av klimatångesten för alla oss nordlingar.

När livet går vidare!

Okategoriserade Inga kommentarer »

Den varmaste milda elden som brinner mitt i hjärtats bultande centrum, påminner mig om dig och alla andra själar som för tillfället lämnat denna orten. Det kommer alltid att finnas sådana minnen från jordens alla hörn, cirkulerande i eterens rymdfyllda medium. Vi söker oss ofta till dem, minnena från förr, tillsammans med våra nära och kära. Speciellt när livet för oss som är kvar kan kännas svårt att återuppta som vanligt. Men minns också då, att i nuet finns allt samlat från förr och långt in i framtiden,  i en ända singular punkt, likt en oändligt vacker och trygg reservoar av kärlek. Så att vandra med tiden, mitt i ögonblicket av medveten närvaro, kan vara den ultimata lösningen på allt.

Räkna de lyckliga stunderna blott…

Med den Skånska myllan under mina fötter och blicken mot kontinenten!

Okategoriserade Inga kommentarer »

Det är inte så ofta jag befinner mig här vid Sveriges södra gräns. Havet är lika vackert och speglande solhimlen på samma sätt som i Bohuslän. Enda skillnaden är nog dialekten som antyder den historiska närheten i tiden till ett annat rikes ledning. Vackert här i alla fulla fall och jag ser mig lätt inspirerad av myllan och solvärmen, lunkande fram längsmed den lilla gatan mot närmaste lokala lunchställe ”Bokafé hos Mårten” för att njuta av något lokalt, förutom svartsoppan. Den får ni behålla för er själva kära Skåningar. Hade det varit lite mera vårligt och varmt så vete tusan om jag inte tagit ett dopp i sundet också.

Anden som begrepp för alltings samvaro!

Okategoriserade Inga kommentarer »

Vad är anden? 

Finns den i alla och i allt, eller är den endast något vi människor har?

Min uppfattning är mycket klar på den punkten.  Allt är genomsyrat av det vi kallar anden. Vad den är för något går ej att med våra sinnen förklara eller definiera. Det är heller inte det intressanta, utan det som är spännade med en tro på något större än en själv och som på ett genomgripande sätt förändrar ens inställning till livet som kraft för överlevnad och meningsfyllare, är att det finns något som håller oss och skapelsen igång.

En rytmisk eller otrytmisk andning i allt från lungornas dagliga inhämtning och återlämning av luft, vilket är själva livskraften för oss, till den ytterligt långsamma andningen en planet genomgår under miljontals år i olika stadier av utvecklingHela denna kosmos är fylld av otaliga diffrentierade varinater av andningens princip.

Anden leker med innehållet i denna och andra kosmos för att på något sätt inhämta erfarenheter  och ny kunskap och för att, återigen skriver, helt enkelt leka i dansande figurer med sitt eget material, synligt som osynligt.

 

Anden finns den?

Har den ett eget liv?

Är den utgångspunkten för allt?

 

Mitt enkla svar är Ja!

 

Gå inåt då och då så får du se!