Drivkrafter för hållbart samhällsbygge!

Okategoriserade Kommentarer

Drivkrafter för hållbart samhällsbygge!

 

Hela den här frågan handlar egentligen till stor del om hur man definierar ordet eller begreppet arbete (jobb). Men också om lite mer filosofiskt relaterade frågeställningar.

 

Vad räknar vi idag som arbete eller jobb?

Antingen är man egenföretagare eller löneslav eller arbetslös (arbetsfri). Man kan också vara drabbad av sjukdom, kortvarig, längre eller kronisk, samt av andra skäl betraktad som mindre värd eller lämplig i produktionsapparaten och därmed vara  helt eller delvis utesluten från arbetsmarkanden. Tillför man då ingenting av värde till samhället? Viktig frågeställning som behöver problematiseras för att öka innanförskapet istället för utanförskapet.

Hur borde vi då definiera arbete eller jobb?

Allt arbete och all sysselsättning som utförs för det gemensammas bästa. Anpassat efter den förmåga och de förutsättningar varje individ i samhället har. Ett stort VI som självklar utgångspunkt, istället för VI och DEM. Den inneboende känslan av att vara en mängd sammanlänkade enheter på planeten som behöver leva i gemenskap och samvaro. Detta  utifrån denna mängds oändligt unika mångsidighet och fantastiska blandning av färdigheter, kulturella olikheter och erfarenheter.

Det nya paradigmet (tankesättet) skapas bäst om mångfalden får utrymme och möjligheter att interagera så mycket som det bara går. Teknologiskt sett är vi redan där. Etiskt, moraliskt och organisatorisk sett återstå dock väldigt mycket att göra. Mänskligheten som enhet och global grupp mognar långsamt, men det finns en idag ökande trend och många tecken som tyder på att vi nu är inne i en uppsnabbad mognadsprocess, vilken förhoppningsvis kan komma att leda till ett kvantsprång i vår utveckling som art. Hur detta kommer att gå till i detalj kan ingen förutse. Men en sak är för mig  klart viktig, att belutet om deltagande på en individuell nivå är betydelsefullt och avgörande för födelsen av denna vison om ett nytt samhälle byggt på  helt nya drivkrafter.

Är alla inräknade i vårt samhälle idag?

Borde lönen, konkurrensen eller egenvinsten vara drivkraften för vårt samhällsbygge eller någon annan drivkraft, till exempel allas gemensamma tillgång till det som definieras i de mänskliga rättigheterna? Skulle en av lösningarna på dagens multikris, med klimat, finans och pandemi hot, ojämlikheten i fördelningen av resuser, ojämställheten mellan könen, kunna vara en global medborgarlön? Uträknad från parametrar där dessa och andra globala kriser samt rådande ojämlikheter,  tas med och där alla på planeten nu levande och kommande generationer finns med i beräkningen.  Självklart utgånde från dagens och morgondagens reviderade och överenskomna mänskliga rättigheter.

 Ja det är en spännande resa vi har att göra för att få det hela att gå ihop. Nuläget och det tänkande sedan cirkus 400 år som skapat situationen vi är i för tillfället funkar uppenbarligen inte!

När någon idag frågar mig vad jag jobbar med, brukar jag bolla tillbaka med en fråga om just hur de definierar jobb. Detta för att få tillstånd en intressant och lite mer fördjupande diskussion om detta. Vi, människor i allmänhet är fortfarande så försjunkna i det dualistiska paradigm vi lever i, att vi inte ser längre än till om vi har ”Jobb” , är produktiva, godkända inom den norm som är den generellt rådande och hur mycket eller litet vi har i börsen eller kanske på börsen. Detta ofta i jämförelse gentemot andra för att kunna känna oss mer eller minder värdefulla.

Det förhållning sättet håller inte längre!

Mycket av det jag sysslar med är inte relaterat till inkomst på det gamla klassiska sättet. Men det ger väldigt mycket för mig och tror jag även omgivningen. Självkänsla, meningsfullhet, livskraft och gemenskap. Mycket viktiga upplevda resultat som stärker uppfattningen att ny framtid är möjlig, där Jorden och mänskligheten kommer att leva vidare på ett hållbart sätt i nära och god relation till sina artfränder i omgivningen. Vårt gemensamma habitat kräver detta! Jorden som planet är inte hotad, men den tunna hinna vi bebor behöver med nödvändighet vårdas ömt av oss alla.




Skriv en kommentar