Vård, vårdare, vårdad.

Okategoriserade Kommentarer

 

När jag känner ensamheten sluta sig

och nuvarons tristhet nästan dränker mig

finns alltid möjligheten att skådespela

en inte allt för allvarlig symtom

och omvårdanden skyndar till

om så blott för någon minut.

 

En lugn molnfläta på himlen

ovanför den åldrade nacken

Hårspännena håller ditt gråa på plats

minst sjuttio års erfarenhet vilar innanför skallbenet.

Rynkorna är vackra och viktiga

de visar att du är gammal

att man åldras

och att ögonblicket ständigt flyttar sig.

 

En strimma sol på ögonlocket

ger morgonbud

tröttheten borta i ett ögonblick.

Vaknad med lemmar som lyder minsta vink

stiger upp tvättar, klär mig

och äter frukost själv, äter frukost själv!

Så skönt att fungera

men för hur länge

när börjar handen darra

och ögonlocken sakta sjunka igen.

 

Det är så tyst

och han tuggar sin fradga ensam

ingen hör

eller tänker på honom

i korridoren ekar inga fotsteg

kaffelukten sprider sig sakta

han hade ropat

om tungan låtit honom.

 

Snart hundra

och önskar lämna

men mitt hölje råder inte

över lämnadets princip

 

Trött att andas

längtar till den sista

och sedan

den sista inandningen

som lyfter mig

mot ljuset

 

Om du slutar andas

när jag sitter här intill dig

blir jag din övergång nära.




Skriv en kommentar