Rejäla satsningar på folkhälsoarbetet en framgångsfaktor!

Okategoriserade Kommentarer

 

Vi har en historisk möjlighet idag att vända den trend med ökande livsstilssjukdomar vi sett de senaste decennierna. Kostnaderna för hälso- och sjukvården i landet, regioner och kommunerna fortsätter att öka. Den del av dessa kostnader som kan relateras till just livsstilssjukdomar är i vår kultur betydande. Detta skapar svåra ställningstaganden för politiker och profession när det gäller prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Mycket av den specialistsjukvård vi har, är vi av nödvändighet tvingade att genomföra. Den är så att säga inte förhandlingsbar, då den av etiska skäl, absolut skall upprätthållas. Men det finns andra områden som är påverkningsbara och ett av dessa är våra livsstilssjukdomar. Några av de riskfaktorer som brukar nämnas i dessa sammanhang och som betraktas so livsstils relaterade är bland annat, bruk, riskbruk och missbruk av alkohol,  rökning, överkonsumtion av fet mat och socker, för låg motionsnivå, osv. Men även stress i olika former som skapar sömnproblem och psykisk ohälsa.

Om vi har politiskt mod att faktiskt se, hur det står till med ohälsan i vårt land, i regioner och kommuner, skall vi självklart agera. Den är inte på topp! Speciellt inte för den grupp unga vuxna (15-25 år), som sticker ut i FHI (Folkhälsoinstitutet) senast publicerade statistik.

Med denna kunskap om läget, bör vi naturligtvis göra något kraftfullt och riktat mot de egentliga orsakerna till våra problem och inte bara fortsätta som vanligt att hantera symtomen.

Ett förslag att anpassa, läs höja, nivåerna på satsningar till folkhälsoarbete i vårt område blir då inte särskilt kontroversiellt.

I Västra Götalands regionen på folkhälsokansliet, pågår för närvarande ett arbete med att ta reda på vad de egentliga kostnaderna för ohälsan per år i regionen är. Vi vet att det kan handla om miljarder kronor per år. Vi vet också att om satsningarna på folkhälsa når upp till en optimal nivå, i relation till kostnaderna, kan det mänskliga lidandet minskas och de nödvändiga resurserna för specialistsjukvård och primärvård vidmakthållas.

Idag avsätter vi i VGR ca 60 kr/innevånare och år till folkhälsan. Miljöpartiet de Gröna förslår i sitt valmanifest för kommande mandatperiod, att man gör en budgetförstärkning för arbetet med folkhälsa, med 140 mnkr mer/år än övriga partier i regionen.

Av dessa fördelas ca 20 mnkr till Folkhälsokommittén, dels för att öka satsningen på folkhälsa till ca 80 kr/innevånare och år, samt en extra satsning på missbruks prevention. De resterande 120 mnkr fördelas ut till de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna, enligt vedertagen fördelningsnyckel (befolkning, kön, ålder, socioekonomisk viktning et.c.).

Utfallet i vårt nämndsområde Hsn 1 (Norra Bohuslän), skulle då bli 6,4 mnkr mer per år i riktade medel till folkhälsosatsningar. Del av dessa medel kommer då naturligtvis tillfalla även Orust kommun att fördelas av folkhälsorådet.

Utfallet för nämndsområde Hsn 4 (Mellersta Bophuslän och Ale) skulle då bli 8,5 mnkr mer per år i riktade medel till folkhälsosatsningar och fördelas till berörda kommuner, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale och Öckerö och deras respektive folkhälsoråd.

 

Man kan se detta förslag från Miljöpartiet de Gröna i Västra Götaland som inledningen på en omfördelningsprocess, där vi prioriterar upp folkhälsoarbetet och satsningarna på det. Detta för att på sikt kunna komma upp till en optimal nivå, så att kostnads effektivitet också uppnås. Vi angriper därmed just de problem som är relaterade till vårt sätt att leva, vid dess rot och blir en befolkning som är friskare och sundare. Detta kommer att avlasta den ovan nämnda specialistsjukvården och primärvården.

Rejäla satsningar på folkhälsa är verkligen en framgångfaktor på många sätt!




Skriv en kommentar