När texten ”Sverige” i den animerade valfilmen plötsligt lyser upp i regnbågens färger, mot den gröna bakgrunden, går det ännu tydligare upp för mig vilken typ av parti jag faktiskt är med i. Ett som hyllar mångfalden, det framtidsinriktade perspektivet, praktiskt arbete för att värna miljön och den sociala välfärden för alla.

Det är också ett färgglatt parti med högt i taket och välfyllt av engagerade människor som vill väl! Jag ser inte samma bild som media målar upp, med fundisar och realos, vilka fightas om makten över partiets inriktning eller strategiska väg till det gemensamma visionära målet.

En vacker klimatsmart, socioekonomiskt rättvis global värld, som bland annat lyfter medskapandet och flera andra spännade  metoder för att uppnå denna vision. Nej, jag ser och hör under kongressen måmnga olika sammanhang där mångfalden verkligen råder och får råda.

Tänk om vi alla tyckte lika, om alla var stöpta ur samma slev och följde pappa Peter och mamma Maria blint.  Tänk om vi fortfarande var som en klassisk kärnfamilj med den gamla partiarkala strukturen som ledstjärna. Men så är det inte och kommer aldrig att vara Miljöpartiet de Gröna. Vi motsvarar snarare  en stjärnfamilj i struktren, där alla Marior, Peterpojkar och andra nämnbärande människor i partikroppen gör det tillsammans och har roligt. Så kan det beskrivas om man vill använda familenkonstellationer som metafor i det här sammanhanget.

Vi  är regnbågs partiet som utmanar de konservativa krafterna i vårt samhälle och som modigt går mot vinden, med håret vilt flaxande, beroende på hårlängden,  för att stödja omställningen till det hållbara samhälle,  vi med nödvändighet måste skapa tillsammans.

Belackarna hörs och behöver höras, så att vi skärper våra sinnen, svarar på tal och ger folket hoppet tillbaka.

En ny framtid är möjlig!

Grön, röd, blå eller grå?

Nej ingendera, utan en i mångfaldens tecken och regnbågsfärgad!